En vänlig grönskas rika dräkt
Har smyckat dal och ängar.
Nu smeker vindens ljumma fläkt
De fagra örtesängar,
Och solens ljus Och lundens sus
Och vågens sorl bland viden
Förkunna sommartiden.

Sin lycka och sin sommarro de yra fåglar prisa:
Ur skogens snår, ur stilla bo
Framklingar deras visa.
En hymn går opp
Av fröjd och hopp
Från deras glada kväden,
Från blommorna och träden.

Men du, o Gud, som gör vår jord
Så skön i sommarns stunder,
Giv, att jag aktar främst ditt ord
Och dina nådesunder.
Allt kött är hö, Och blomstren dö,
Och tiden allt fördriver;
Blott Herrens ord förbliver.
Text: C.D. af Wirsén.