Hem till Justina,
Hem till de mina,
Sjöman i riggen, sjung jublande hi och hej!
Laangt har jag farit,
Men om jag varit
Trogen min flicka, det säger jag ej.
Ledigt en sjöman kan sticka hjärtat i brand:
Flickor i öster,
Flickor i väster
Vinka paa varje strand.
När som vaart skeep glider in i främmande hamm
Sköna turkinnor,
Svarta negrinnor
Sträcka sin famn.
2. Brunbränd blir kinden,
Garvad av vinden,
Stormarna störa ej sjömannens unga sinn'.
Sjunger orkanen
Paa oceanen
Stämmer i saangen med samma han in.
Men när som fartyget vänder hemaat igen,
Lyfter sitt ankar
Flyger hans tankar
Hem till sin hjärtevän.
Aldrig en sjöman kan bli förtöjd vid en strand
Borta i världen;
Nej, han styr färden
Hem till sitt land.
3. Hem till Justina,
Hem ifraan Kina,
Laangt fraan de snedögda geishor där vandra kring;
Hem fraan Britannien,
Indien, Spanien,
Fjärran fraan brunhyllta skönheters ring.
Havets koraller jag i min kasta har gömt,
Pärlor och askar
Fraan Madagaskar,
Ingenting har jag glömt.
Hem till Justina och hem till bröllopets staat!
Bruden skall kransas,
Sen skall det dansas.
Fartyg framaat!
|
